med c och ett s

Mänskligheten har länge sökt efter den där evighetsmaskinen som bara går och går. Vi jagar hela tiden evig ungdom. Vi längtar efter evig lycka och slutligen det eviga livet.

Nu har vi ju drabbats av två fullskaliga försök som verkar testa om vi är mogna för att "det eviga".

Först har vi ju det där "eviga" kronprinsessbröllopet som verkligen aldrig tycks ta slut. Har det ens genomförts? Är de vigda eller inte? Något händer den 19 juni men ingen vet längre vad i detta gytter av intervjuer, profilreklam, kärleksveckor, kungliga dokumentärer och kungliga konserter som har pågått i, just, evigheter.

Det andra är fotbolls-VM. Redan innan invigning och avspark så har själva evenemanget pågått i evigheter. Man har vridit och vänt på organisationen, kollat spelarstatus, presenterat arenor, bytt landslagskaptener, sålt landslagsdräkter i barnstorlek och delat ut fotbollsmaskotar i en "evighet".

För min egen del kan jag då säga att efter dessa två tester att jag inte är mogen för något som varar för "evigt".

Låt mig få bli överraskad och se prinsessans bröllopsfoto på tidningarnas familjesidor. "Jaså där ser man . Hon gick och gifte sig med den där Daniel".

Låt oss riva av fotbolls-VM med samma tempo och organisation som Gothia-cup. En knapp vecka och så: "här har vi vinnaren".

Bespara mig från allt som pågår i en "evighet" och låt oss ha nytta av managementböckerna i hur man lever i nuet och tar dagen som den kommer. Carpe Diem. Och gå vidare för tusan.