Undersökningen visar t ex att nära en femtedel av svenska 15-åringar inte klarar av de mest basala kraven för läsförståelse.
Jag är inte ett dugg förvånad. Jag förvånas snarare av att Sverige finns kvar på listan överhuvudtaget.
För vad kan man förvänta sig av stackars elever som lever i ett land där de arma lärarnas månadslön motsvarar kostnaden av en Happy Meal-påse och vars yrkesstatus landar på samma statusnivå som just denna Happy Meal -påse?
Landet där föräldrar lägger ned timmar av tid för att gå på öppet- hus för att hitta skolor med "rätt känsla" men knappt ägnar en minut till att läsa läxor tillsammans med barnen.
Ett land där mamma prioriterar självförverkligande och pappa after work-öl istället för samvaro med sina ungar.
Ett land där kraven på en 15-åring sträcker sig till att denne "borde" gå upp ur sängen någon gång under dagen och "kanske, eventuellt ta en timmes vila" från Minecraft -spelandet vid datorn.
Ett land där det tycks råda en samlad enighet om att läs-och skrivkunnighet ska räcka till att stava hyfsat rätt i sin Facebook -profil och kunna tolka smileysymboler i en sms-konversation.
Ett land som straffar de som vill köpa en bok för hårt beskattade pengar genom att ha ett skattepålägg på ytterligare 6% på köpet.
Ett land där det ultimata valet i livet belönas med ett bragdguld inom idrott eller en första plats i Idolgalan på Globen.
Med de förutsättningarna är det svårt att hänga sig kvar på PISA-listan. Vi borde vara glada så länge vi finns med på den! Varför inte fira med en ledig dag i skolan?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar